DET VERKAR SOM VERKLIGHET
Kim Westerström, Gravity won't fall, 2010
Ibland tvivlar jag på mitt eget förnuft. Det är oundvikligt till och från, tex. just i skrivande stund – när jag vill påstå att ordet ”verklighet” i själva verket är ett naket, tomt, och ett rätt så meningslöst ord. Det vilar ju en tvetydighet kring ordet. Samtidigt som att vi ”alla vet” vad som menas med ordet ”verklighet” kan vi ju ändå inte riktigt vara säkra på om någon annans idé om verkligheten verkligen är likadan som ens egen. Och om den finns, liksom, på riktigt? Detta frammanar den gamle filosofen Berkeleys undran om huruvida ett träd som faller i skogen verkligen låter om ingen är där för att höra det falla, det vill säga: måste någon uppleva verkligheten för att den skall bli verklig? Konstitueras verkligheten av upplevelsen eller tvärtom? Skriver jag verkligen denna text just nu/läser du denna text just nu, eller inbillar jag/du mig/dig bara? Hur kan man verkligen veta vad som är verklighet egentligen?
Men sen minns man att magen kommer att gnälla när den är tom utan att ta någon som helst hänsyn till Berkeley, och man agerar till slut efter den maxim som gör det det enklast och mest praktiskt att leva – den som inbegriper att det som verkar verklighet verkligen är verklighet och man går till affären och handlar mat för att kunna äta. En sak som gör verkligheten både enklare, och svårare, att förstå sig på, analysera eller begripa är dock konsten. Litteraturen, filmen, teatern eller den visuella konsten är en sorts meta-struktur över den verklighet som vi lever i, ja, kanske den enda vi har. Här tillåts händelser, upplevelser och erfarenheter att reflekteras och bearbetas så att man, i bästa fall, ser på verkligheten – som den verkar vara – i ett lite annorlunda ljus än innan. Konsten kan också verka i den verklighet vi har som en katalysator till tankar, aktioner och utbyte av värderingar. ”Det verkar som verklighet” är en utställning med sju nybakade konstnärer från Högskolan för Fotografi i Göteborg på Göteborgs Konsthall som bearbetar verkligheten på många olika sätt. Deras arbeten närmar sig verkligheten genom sju olika raster och bearbetar sju olika ingångar till densamma. Någon närmar sig frågan om vem som äger rätt, och därmed makt, att skriva historieböckerna om ett specifikt händelseförlopp där det råder olika meningar om vad som verkligen hänt. En annan om vad som verkligen sker efter döden. Ytterligare någon närmar sig stadsbilden genom ett specifikt raster och en annan ger istället landsorten ett speciellt fokus etc. Men det som konstnärerna verkligen har gemensamt i denna utställning är att de tar verkligheten på det djupaste allvar; verklig eller inte.